Äppelmos

Nu har jag kokat äppelmos.
Massor av äppelmos.

Om en stund kommer Linnéa, gud vad jag saknat henne... allt har ju förändrats, men hon finns ändå här. Skummt och fantastiskt på samma gång hur man kan älska en människa och vara beroende av personens närhet, komentarer och glädje. Jag önskar vi var tillbaka i skogen kring Klerebo som om inget hade ändrats. Det vore lycka.

I morgon kör pappa och Gerd mig tillbaka till Borås, så vill du mig något så finns jag där.
Puss.

Kommentarer
Postat av: Kaos

Ja, det är konstigt att allt är så anorlunda men ändå så himmla viktigt att jag har dig!



Att plocka blåbär, gå kaninpromenader eller vad som helst sånt, gud vad jag skulle vilja vara tillbaka!



Varför förstår en så ofta först i efterhand vilka tillfällen som varit de lyckligaste?



<3

I love you my friend

2008-08-29 @ 10:23:26

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0